I wanted words but all I heard was nothing - Del 8

Tidigare: "We're out of power and the flight's canceled so we have to stay in London during Christmas.Nice to see you again, Ricky!", svarade Niall och tittade lite ledsamt ner när han nämnde om hur flyget blivit inställdt. 
"Ahh, I don't like this snow either!", sa Ricky och skakade på huvudet. Han flyttade bunten med papper och loggade i stället in sig på datorn bredvid. Han vände plötsligt blicken mot mig och log varmt. "But this one is new, Niall. I don't think I've ever seen you with a girl before!What's your name, love?", han fortsatte att le. 
"Melle.", jag försökte att le tillbaka men var lite för kall om kinderna. Niall tog ett stadigare grepp om min midja. 
"Well, she's a very close friend and we need a room for the next couple of days. Can you fix that?", Ricky log och gav Niall en av nycklarna som hängde vid disken. 
"Our best room at this hotel, Mr. Horan!", flinade han mot Niall innan vi gick mot hissarna. 



Oh Gud var min första tanke när jag klev in i rummet. Stora krämfärgade väggar med vackert inredda möbler och en stor platt tv vid soffan. Flera röda buketter med rosor stod utplacerade över hela rummet och flera ljus var tända med doft av vanilj. Det var först när jag kom in i sovrummet och badrummet när jag förstod vilket rum vi egentligen hade fått.
"Ehm.. Niall?", jag vände mig om och tittade efter Niall.
"Yes , love, what's the matter?", han kom upp bakom mig och böjde sig över axeln för att se vad det var jag sett. "Oh...", kom det sen ur honom. Han kliade sig nervöst i nacken och ryckte oskyldigt på nacken.
"You can't just say "oh", Niall. This is the HONEYMOON SUIT!", sa jag upprört. Han skrattade lätt åt mig och tog sen min hand.
"Let's pretend we're married then!", han började dra mig mot sängen.
"Stop it Niall... Don't wanna play this game!", han fortsatte att le som en tok.
"Yes you want...", jag skakade på huvudet och suckade åt hur barnsligt han betedde sig. Jag ville inte sova i bröllopssviten med Niall. Nu skulle det kanske bli ännu svårare för mig att vakna upp på morgonen och dessutom bredvid honom. "I'll be right back, Mrs Horan. I'll go and order some Champaign!", sa han med tillgjord röst innan han kysste mig mjukt på kinden. Då kunde jag faktiskt inte hålla mig utan brast ut i skratt. Niall försvann ut ur vårt rum och stängde dörren bakom sig så jag passade på att börja packa upp. Jag  var halvt igenom min packning då min mobil började ringa.
"Hello there, Zayni!", svarade jag medan jag fäste mobilen mellan min axel och kind.
"Hi, baby! How's your flight? You guys haven't called none of us!", jag förstod att han och de andra måste varit oroliga, men varken Niall eller jag hade haft en tanke på att ringa och säga att vi var kvar i London.
"Sorry, but our flight got canceled. We're back in London.", jag hörde hur Niall kom tillbaka och stängde dörren medan han visslandes gick ut till den lilla köksdelen för att hämta något.
"What? No Christmas in Mullingar?", sa Zayn upprört. I bakgrunden kunde man höra Perrie som pratade med en äldre kvinna och några andra röster som skrattade. Det påminde mig om min familj och att jag saknade dem otroligt mycket. Att fira jul med Nialls familj skulle varit det närmsta en familj jag kunde komma på väldigt länge och jag var faktiskt besviken på att vi inte var i Mullingar.
"Yeah.. it sucks, but we at least got each other! Hey, Zayn? I'll call you tomorrow, okey? Niall just got back and he wants me to stop talking..", Niall stod i dörröppningen med två champaigneglas och en flaska. Han vifftade med händerna åt mig att sluta prata med han han gick fram till sängen och dukade upp.
"Yeah I bet he wants... call you tomorrow, bye!", Zayn la på och jag slängde ner mobilen i min väska igen. Zayn skulle alltid reta mig och Niall. Det hade han gjort sen dag ett bara för att Niall och jag råkade komma bra överrens.  Niall började duka upp med champagnen och några jordgubbar han hittat.
"What's all this, Mr Horan?", sa jag överraskat och log när han skrattade åt min tillgjorda röst.
"This, my love, is a pre-celebration for Christmas. Tomorrow I'll have a surprise for you.", sa han och räckte mig ett glas. Jag tog emot det och skålade med Nialls glas. Det klingade till lätt i glaset och kände hur Niall verkligen studerade mig medan jag tog en klunk.
"You're looking at me again, Niall...", mumlade jag och ställde ner glaset på nattduksbordet. "you making me nervous..", Han vände sig seriöst mot mig och ställde också ifrån sig sitt glas.
"Then why don't you let me look at you?", jag tittade upp och mötte hans ögon. Jag harklade mig plötsligt när Niall började titta på mina läppar i stället för i mina ögon.
"Let's talk about tomorrow!", jag tog ännu en klunk från glaset och tittade på Niall. Han log lite lurigt.
"Nope, it's a suprise! I'll give you the best Christmas ever! You'll remember this Christmas like forever, believe me, love.", svarade han bara och log.
"Urgh... hate suprises..", mumlade jag.
"I know! Let's talk all night long!", detta var en av 1000 saker jag älskade med Niall. Hans otroligt barnsliga sida samtidigt som han älskade att prata om seriösa saker och han var en bra lyssnare.

"I like watching the stars at night. They're so far away. It reminds me of home. I'm the star and so far away from home...", viskade Niall. Vi låg på sängen bredvid varandra och tittade ut genom det stora fönstret som vätte ut mot himmelen. Vi befann oss på fjärde våningen så himmelen syntes riktigt bra. Trots alla ljus från gator och byggnader syntes stjärnorna så klart just den här kvällen. Niall låg med armen om min midja och vi hade nog pratat i en halv evighet kändes det som.
"You miss them so much, don't you?", han tog ett stadigare grepp om min midja och vände mig mot honom.
"Every day, every single night, every minute, every second.", viskade han. Hans varma andedräkt blåste mig i ansiktet. Det luktade mint sedan han borstat tänderna och hans ögon glittrade ännu mer i ljuset från Londons gator.
"But you'll enjoy the moments you get with them more when you see them...", fyllde jag i. Niall nickade. Han vände sig om och tittade på klockan. Den visade 00:04.
"Merry Christmas, Mel...",
"Merry Christmas Niall..", svarade jag och höll andan. Men han gjorde inget, han bara vände mig om igen och så somnade vi medan snön fortsatte falla utanför. 


Jag är på G eller hur?? Det blir lite fler än vad jag tänkt med kapitelen.. Men jag hade bara tänkt typ 10 men nu är det försent att få ett slut så kanske 12-15 blir det nog. Så ja, tyvärr är den här snart slut MEN det kommer en Harry novell efter ju :) 
Har en fin plan för den här, ni får tyvärr inte veta Ni's hemlighet förrän i slutet men allt är planerat och klart! Kommentera på bara! Älskar dig Joanna <3 


Kommentarer
Postat av: Anonym

Naaw, så fint <3

2012-11-08 @ 22:35:57
Postat av: Joanna

<3

2012-11-08 @ 23:29:20
Postat av: Louise

så vackert ! ♥

2012-11-09 @ 18:34:55

Vad tycker du?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0