Tidigare: "Don't ask, love. He's been weird last couple of months for several reasons. Just don't hurt him, will you?", Louis sneglade på mig genom spegeln och jag nickade. Jag visste inte vad det var med Niall och jag visste knappt var det var med mig själv. Jag ville inte låta någon komma nära mig, men det var precis vad jag höll på med nu. Jag höll på att låta Niall komma nära mig - väldigt nära. 

---

"Five days and he hasn't called you yet? What a jerk...", Olivia tog en klunk av sin kaffe och vi började gå hemåt. Jag suckade tungt och ryckte lite på axlarna.
"I guess he's not interested. But it's confusing 'cause I actually didn't like him in the beginning and now I'm like "please call me!!", jag gjorde en tillgjord röst och viftade lite med händerna. Olivia skrattade lite åt mitt lustiga beteende medan vi klev på tunnelbanan. En äldre dam blängde surt på Olive och mig när vi satte oss ner mitt emot henne. Det var eftermiddag och tunnelbanan var i princip full. Alla som hade jobbat var antingen på väg hem eller på väg till puben för att ta en öl med sina kompisar. Jag hade varit och hämtat Olive på hennes jobbintervju. På vägen hem tog vi en kaffe och diskuterade Niall. Han hade inte ringt mig sen vi hade haft den där dejten. Jag började bli orolig att han hade ångrat sig och inte vill se mig mer.
"Of course he likes you! Otherwise he wouldn't have taken you to their secret studio!", hon hade rätt. Det kanske var min tur att höra av mig?
"I'll text Zayn and ask him..", Olive himlade med ögonen och nickade. Jag tog upp Iphonen och skickade i väg ett meddelande till Zayn.

"Hey Malik! What's up? Have you heard from Niall lately? he hasn't called me yet... M xx"

Precis när jag klev in genom dörren plingade det till ett meddelande från Zayn.

"Hi Sweetie, he hasn't called ya? I actually don't know where he is... I'll send you his addressee! Zayn xx", jag log lite och bestämde mig för att åka hem till Niall med än gång.

Jag kollade flera gånger på smset som Zayn hade skickat. Var adressen verkligen rätt? Lägenhetsområdet var tråkigt, grått och väldigt smutsigt. Ska en popstjärna verkligen bo så här? Brukar inte människor med mycket pengar bo lite finare... Men jag tog mod till mig och knapprade in koden innan jag gick upp till Nialls lägenhet. När jag stod framför den smutsvita dörren tvekade jag. Tänk om han inte var hemma, eller tänk ännu värre om han inte ville ha mig där? Jag skakade bort tankarna och knackade snabbt tre gånger. Det gick en minut, det gick två minuter och när jag precis bestämt mig för att gå därifrån och börjat gå ner för trappan vreds nyckeln om och ett blont, ruffsigt huvud stack ut genom dörren.
"Melle?", Nialls röst var trött och han hade påsar under ögonen.
"Niall.", sa jag och började gå tillbaka mot honom."Are you okey?", jag tog några steg till upp för trappan. Han stängde dörren och lutade sig mot den smutsvita korridorsväggen. De isblå ögonen var trötta och såg nästan ut att vara mildare grå, han hade stora påsar under dem som om han hade gråtit och det annars så blonda, välvårdade håret var fettigt och samlat i en stor tova.

Han svarade inte utan bara sjönk ner och satte sig på golvet. Jag stod kvar ett tag innan jag bestämde mig för att göra honom sällskap. Jag brydde mig inte om att jag förmodligen skulle bli alldeles smutsig utan satte mig med en duns ner bredvid honom. Han vägrade möta min blick utan bara fortsatte pilla nervöst med mattfransarna på den röda, smutsiga golvmattan.
"You didn't call me...", började jag försiktigt. Jag försökte möta hans blick men han vände åter igen bort huvudet. "You're not gonna talk to me, are you?", jag började bli lite smått irriterad. Men behöll lugnet.
"Why do you care so much?", han mötte min blick. Den var hård och hans ord brast lite. Jag tittade chockat tillbaka och visste inte direkt vad jag skulle svara. Jag visste själv egentligen inte varför jag var här. Vi hade varit ute på en dejt. Det var ju inte så att vi var ett par direkt, jag kände honom inte ens.
"You're right. I shouldn't be caring so much about you, but you're not okey, Niall. Get up!", han stönade tungt när jag tvingade upp honom på sina fötter. Jag bad honom öppna dörren till lägenheten och när vi kom in fick jag en smärre chock.
"What the hell has happened in here, Niall?", jag släppte min väska och gick in i vardagsrummet. Krossat glas, smutstvätt, matrester och papper låg utspritt över hela lägenheten. Niall kliade sig nervöst i nacken och hittade inte riktigt orden.
"Well...", började han. Jag skakade på huvudet och började samla ihop alla tallrikar. På vägen till köket la jag märke till att lägenheten var ganska fin ändå. Vita, simpla väggar, ett modernt vardagsrum, inredningen var modern och köket var helt otroligt. den nörd jag var med inredning och arkitektur så var den här lägenheten ett litet drömprojekt. Riktigt snyggt!
Jag ställde mig vid diskhon och började diska upp disken. Bakom mig hörde jag hur Niall släpade ut en av barstolarna och satte sig tungt ner. Jag log lite för mig själv.
"You're just gonna sit there? Not helping?", skrattade jag.
"Sorry...", mumlade han och ställde sig upp för att hjälpa mig.
"No Niall, I was kidding! Go and get a shower, put some other clothes on and then you can come back.", jag kramade hans hand och han stod länge kvar och bara tittade på mig. "And stop starring at me...", mumlade jag innan jag vände mig om för att gå tillbaka till disken. Jag hörde hur han satte på duschen och efter en stund fylldes lägenheten med Nialls röst.

"Hello there, handsome! Though you were hungry so I cooked some dinner! Hope chicken's good?", jag ställde båda tallrikarna på vardagsrummsbordet. Tvn visade en av Ed Sheerans live shower från MTV så jag ville gärna se det.
"Wow... you didn't have to do this, Melle..", han satte sig ner bredvid mig. Jag ignorerade hans kommentar och högg in på maten medan jag fäste blicken på Ed. Vi satt tysta väldigt länge. Han åt, jag åt. Det var efter en stund som jag märkte hur han satt och studerade mig medan jag mumlade texten med Ed till Give me love.
"You like Ed?", sa han och tittade intresserat på mig. Jag nickade samtidigt som jag tog en klunk av vattnet.
"I love him. I can relate to his songs and I actually sang Give me love on my aunt's wedding last year.", jag märkte hur jag började sväva i väg lite för mycket. "Never mind...",
"No no, don't say that! Ed's amazing. He's a great friend!", Niall log lite och sen var det inget mer med det. "Thank you for cleaning up this mess...",
"I guess you won't tell me why, but I can give you some time!", jag log lite retfullt. Han skrattade med mig och vi gick ut till köket för att denna gången diska upp tillsammans.

"I have to go now, sure you can be alone?", jag tog på mig jackan och skorna innan jag tog upp min väska för att kolla efter mobilen. Niall skrattade lite, vilket jag bara sett få gånger under hela kvällen. Jag tyckte bara mer och mer om hans skratt, det liksom bubblade hela vägen upp från magen och det fick mig att bara vilja le.
"Stop starring at me...", gav han igen. Jag kände hur rodnaden spred sig men skyndade mig att dyka ner i mobilen. Olive hade ringt sju gånger. Hon undrade säkert vart jag hade varit hela kvällen. "She's worried or just curious?", Niall hade händern ai fickorna och log ett litet snett leende. Jag gillade verkligen inte hur han höll på. Han såg faktiskt riktigt bra ut. Vad håller jag på med? Håller jag på att falla för honom? Inte redan väl? Jag vill inte falla för honom. Det är fel person. Och i just det ögonblicket gick han fram till mig och omfamnade mig. Hans doft fyllde mina näsborrar och jag kände hur han borrade in ansiktet i min nacke. Niall Horan gav mig en av världens bästa kramar och han vägrade släppa mig.
"Niall.. Can't. Breathe.", försökte jag. Han släppte mig motvilligt.
"I promise to call you this time.", han såg ut att vara riktigt ledsen för att han inte ringde förra gången.
"Sure about that?", jag log lite retsamt mot honom igen men denna gången bara himlade han med ögonen åt mig. "Take care!", jag lutade mig fram och kysste honom försiktigt på ena kinden innan jag snabbt gick ut genom dörren och sprang ut i den kyliga Englands luften. 

---

så där! En dag senare än lovat men nu har ni ett nytt kapitel! Vad tror ni är på gång? 

---

Hej vänner,

Jag ber tusen gånger om ursäkt att uppdateringen inte blev som jag sa förra veckan. Jag vill egentligen inte komma med dåliga ursäker men sanningen var att jag behövde en paus. Jag har upp över öronen med uppsatser som ska in de närmsta 2 veckorna. Jag hoppas ni förstår att bloggen ligger på mins prio nu men att ni fortfarande kommer stanna kvar?

Idag är det fredag. Jag har projektarbetsdag i skolan så man kan väl säga att jag egentligen är ledig. Har varit uppe sen halv sex och varit i skolan sen halv åtta. Jag ska försöka få ihop kapitlet klart till i kväll. Jag lovar inget men jag oppas att jag kan ge er en uppdatering snart. Ska bara vara i skolan till två tiden sen åker jag till stallet och sen hem för att plugga. Kanske skriver klart kapitlet före så ni iaf får något fredagsgodis :)

Tack för ni finns!