Tidigare: "Of course I remember. I was the one whose got asked out", flinade jag. Jag visste hur avundsjuk hon var. Det var bara roligt att reta henne. 
"Shut up... Go to bed so we can shop tomorrrow!", sa hon bestämt och tog min glass och gick med den till frysen. 
"Good night, mama!", ropade jag innan jag stängde dörren till mitt rum. Jag hörde hur Olivia skrattade och stängde ytterdörren efter sig för att gå hem till sig. När jag väl lagt mig i min säng - som för övrigt hade nybäddade vita lakan, kände jag hur knäppt allt var. Jag skulle äta middag med Niall. 

Jag ville egentligen inte öppna mina ögon. Ändå så vände jag mig om mot fönstret och öppnade sakta ögonen. Det var ingen sol som stack mig i ögonen, utan Englands berömda spöregn. Jag drog en suck och satte mig upp i sängen. Ute i köket hörde jag hur Olivia redan var uppe och tagit sig in i lägenheten för att förmodligen göra frukost. Jag hade ingen som helst lust för shopping idag och det tänkte jag göra klart för henne. Niall hade sagt att vi skulle vara privata och att ingen skulle få reda om oss. Någonting fick mig att lita på honom om det. Niall... just det. Jag hade totalt glömt bort gårdagen och att jag skulle ut och äta middag med en av världens mest kända medlemmar i ett pojkband. Jag nöp mig lite i armen. Jo, jag kände det och så vitt jag visste så hade jag inte slagit i huvudet i går och fått minnet omskakat. Jag rycktes plötsligt ur mina tankar av att någon knackade på dörren.
"Melle?", Olives röst hördes utanför dörren strax innan hon försiktigt öppnade den och stack in sitt brunlockiga huvud. "Morning, how are you?", hon gick in och satte sig på nederkanten av min säng och tittade lite fundersamt på mig.
"Morning, I'm fine... Something happened?", sa jag lite osäkert och höjde ett ögonbryn. Hon slappnade genast av och fick ett mer avslappnat uttryck i ansiktet.
"Everything's fine, just fine. I thought you were nervous or something.", log hon lite. Jag kvävde ett skratt och klev ur sängen för att gå bort till badrummet.
"Sweetie, I think you're the nervous one here. He's just a normal guy. Relax!", jag ryckte på axlarna och satte på duschen. Jag hörde hur Olive suckade tungt innan hon gick ut ur mitt rum för att sätta sig i vardagsrummet. Jag plockade fram lite kläder i väntan på att vattnet skulle bli varmt - vilket tog en jäklans tid I London. Plötsligt plingade mobilen till och började blinka på nattduksbordet. Jag dunsade ner i sängen och tog upp min iphone. Det visade ett nytt meddelande.
"Hi, hope you've slept well. Can't wait to see you later. Can I pick you up 'round 5? Niall xx"
Jag kunde inte minnas när jag givit Niall mitt nummer under gårdagen. Men det slog mig ganska snabbt att Liam hade fått mitt nummer då jag tipsat honom om min systers skoaffär hemma i Sverige. Liam ville köpa ett par "speciella" skor till sin flickvän i julklapp. Han måste ha gett Niall mitt nummer.
"Hi Niall, I'll send  you my address later. See you soon! Melle xx"
Jag visste fortfarande inte vart jag hade Niall. Antingen var han verkligen intresserad av just mig eller så var han ute efter något helt annat. Jag hade ingen aning och ville verkligen ta reda på mer om hur han var innan jag bestämde mig för vad jag tyckte om honom. Någon minut senare plingade mobil till igen. Jag låste upp och blev lite förvånad över vem det var i från.
"Hi sweetie! Take care of Niall, he's so sensitive now a days . Have fun :) Zayn xx"
Jösses! Hade alla killarna mitt nummer nu eller?

"I like this dress!", Olivia drog ut en puderrosa armlös klänning från klädstället. Hon höll upp den mot mig och granskade noga. Hon skakade på huvudet och satte tillbaka klänningen. Jag stod ointresserat med mobil och försökte verkligen få henne att sluta. Det hade såklart slutat regna och att övertyga Olive om att inte gå att shoppa var ett big No no. Hon hade dragit med mig ut i alla fall. Vi var inne på Forever 21 vid Oxford Street. Jag ville egentligen bara hem och ligga i soffan, men det var fortfarande några timmar kvar tills Niall skulle hämta mig.
"Please! Can we go now? I need coffee...", muttrade jag surt och började gå mot utgången. Mobilen vibrerade i min hand och jag låste upp den för att kunna svara.
"Hi, what are you doing? :) Niall xx"
Jag tvekade lite inför att svara men knapprade in ett svar.
"Hi Ni! Olive forced me to go shopping for our dinner -.- M xx"

Niall Horan:
"Haha tell her that you just need sweet pants and a t-shirt. Nothing special! See you later :) Niall xx"

Den här killen var kanske inte så dum i alla fall? Jag hörde hur Olive kom ut bakom mig och tog armkrok med mig.
"Starbucks or Coffey house?", vi började gå tillbaka till tunnelbanestationen. Jag log lite lurigt mot henne. "What?", hon blev alltid så nyfiken på saker och ting. Min och Nialls "lunch dejt" var rena guldgruvan för henne. "Tell me!", bad hon. Jag tog fram mobilen och visade henne Nialls meddelande. Hon suckade tungt.
"He's too perfect...", jag skrattade åt hennes försök i att inte låta avundsjuk men jag såg rätt igenom henne.
"You can borrow him if you want?", log jag. Hon sken upp.
"Seriously? , hon började klappa händerna och såg lika glad ut som ett barn på julafton.
"No.", sa jag sen och vi klev skrattandes på tunnelbanan som gick hem till Hyde Park.

Jag låg i soffan med en påse chips och zappade mellan kanalerna. Jag var trött efter vår dag i stan och hade ingen lust att göra något mer. Hade jag en ledig dag kunde jag väl få slappa?
"Niall's here!", Olive stod i köksfönstret och kom springandes in i vardagsrummet. Jag hoppade bokstavligt talat upp hur soffan så att chipsen åkte.
"What? Now? You. Talk to him! I need to do a change!", jag tittade panikslaget på Olive när det knackade på dörren. Hon bara skakade på huvudet och gick fram för att öppna dörren. Jag sprang in på mitt rum och började leta efter några kläder att ha på mig. När vi kom hem från stan hade jag bara tagit  på mig ett par vita mjukisbyxor, som hade på något vis hade fått grå fläckar genom åren, och en svart college tröja. Ute i hallen hörde jag Nialls skratt och Olives nervösa försök i att kunna uppehålla honom. Jag drog fram en vit t-shirt och ett par tights. Det fick duga. Håret satte jag snabbt upp i en knut och kollade till sminket lite innan jag tog min väska och gick nervöst ut i hallen. Niall sken upp i ett leende när han fick syn på mig. Olivia suckade tacksamt mot mig och gick tillbaka till köket.
"Looking good, ah?", han omfamnade mig och jag stod lite stelt kvar. "Ready?", han öppnade dörren och jag nickade till svars. Vi gick under tystnad ner till hans bil och han öppnade dörren till baksätet och jag hoppade in. Jag tittade misstänksamt mot honom när han själv hoppade in bredvid mig.
"I can't drive!", sa han och ryckte på axlarna. Killen i framsätet vände sig om med ett brett leende.
"Hello there, lovebirds!", hans leende blev större när jag såg vem det var.
"Shut up and drive, Lou...", muttrade Niall. 

Här har vi då nummer tre! Hoppas att det duger. Känner mig lite mer nöjd nu än innan. Kanske ganska kort men det är en uppdatering iaf :)