Who's that girl? - Kapitel 8
Tidigare i Who's that girl? Jag kände hur Liam kom upp bakom mig och slöt händerna runt min midja. Han la läpparna mot min hals - precis som han hade gjort i går. Jag lutade huvudet bakåt och kände hur han drog in min doft. Jag blundade och log.
"It tickles..", sa jag drömmandes.
"Good!", sa han mot min hals.
Ames perspektiv:
Jag vaknade av att någon snarkade brevid mig. Jag öppnade ögonen och drog händerna genom håret. Jag kände något tungt i mitt knä och såg att Harry låg helt utslagen med öppen mun. Han dreglade och snarkade som en gris. Jag log lite för mig själv och kunde inte låta bli att tänka på hur gullig han var där han låg. Brevid mig låg Zayn med huvudet på min axel och sov lika djupt som Harry. Som små kattungar låg dom och sussade väldigt djupt. Jag hade bara känt dom i bara några timmar men redan nu kunde jag inte tänka mig en minut utan dessa underbara människor. Så godhjärtade, snälla, underbara och så gulliga.
Jag strök med handen över Harrys hår och viskade:
"Wake up! It's almost 03:22 am. You can't sleep here all night", han vände upp ansiktet och la sig till rätta i mitt knä. Zayn vaknade till och ramlade ur soffan.
"Wow!", sa Zayn när han hade rest sig upp. Zayn verkade se bra ut i alla lägen och jag kan hålla med om att nu såg han lika snygg ut efter några timmars sömn mot min axel. Håret spretade åt alla håll och han såg ut som en liten indie när han satt med bena i skräddarställning på golvet.
"A nice dream?", sa jag och log. Zayn skrattade och reste sig upp.
"I can sleep here all night.", sa Harry och jag mötte hans vackra ljusa ögon. Håret låg utspritt över mina knän och han tittade upp mot mig.
"I know you can, but not this night!", han låtsades se ledsen ut när jag reste mig upp för att gå och väcka Lelle.
Jag letade efter Lelle och Liam i hela lägenheten men kunde inte hitta dom någonstans. När jag kom till köket stod Harry med ett glas juice i handen och flinade åt mig.
"They're not here, you know.", han fortsatte att flina när han såg mitt förvånade ansiktuttryck. Hade hon bara lämnat mig hos en vilt främande kille?
"I think Liam took her to the roof. He really likes her, you know. He never takes any girls up to our roof.", sa han och ställde in juicepaketet i kylen.
"So this roof.. Something "special" I guess?", sa jag och satte mig på diskbänken. Harry närmade sig mig. När vi hade legat i soffan hade han haft på sig en vit t-shirt mennu märkte jag att han enbart var klädd i sina mjukisbyxor.
"Something special? Ohh yeah it is. You can see everything there; London Eye, Trafalgar square, Big Ben and the stars even if it's not too dark cause of the city lamps. It is like the time stops and you feel like it is only you there.", medan han pratade gick han emot mig. Jag särade på mina ben så han kunde ställa sig mellan dom. Jag satt på Harry Styles diskbänk med honom tittandes in i mina ögon. JAg behövde inget tak för att glömma tid och rum för tiden hade redan stannat. Han lutade sig fram och jag böjde mig ner när han sakta kysste mig. Han började kyssa mig allt mer passionerat och jag höll ett fast grepp om hans nacke medan det krulliga håret kittlade mig i ansiktet. Han log mellan kyssarna och jag kunde inte låta bli att göra det med.
"Sorry for interrupting.. But can we sleep here, Harry? I can't wake Louis and Zayn fell a sleep - again..", Niall log lite osäkert. Hela hans ansikte var tomatrött ochd et var inte bara hans som var det. Jag kände hettan i ansiktet och vände bort huvudet mot fönstret. Harry däremot verkade inte skämmas ett dugg utan bara nickade åt Niall och sedan vände sig om mot mig.
"Sorry for that.. Then, where were we?", sa han och log. Jag log tillbaka och kände ett konstigt men bekvämt pirr i magen när han tittade på mig.
"I think it's time to go home. -", sa jag medan jag lutade mig fram till hans hals och kysste den. Jag märkte hur han ryste och jag kunde nästan känna hur han blundade och log.
"-But I can't wait until I see you again, soon.", fortsatte jag och kysste honom bakom örat. Han log mot mig och gick med mig mot dörren. Vi sa hej då och han lovade att höra av sig redan nästa morgon.
Lelle's perspektiv:
"Liam where are we going?", skrattade jag medan vi sprang uppför trappan mot hustaket.
"You'll see!", sa han bara. När vi sprang ut genom dörren som ledde till takterassen tappade jag andan. Liam märkte hur jag stannade av och log mot mig.
"Come on, babe! It's better over here!", han tog med mig fram till kanten och det var det absolut vackraste jag någonsin hade sett. JAg kunde se hela London från taket. Även om stade lös upp det mesta så såg jag varenda liten stjärna på himlavalvet. Det var helt magiskt. Liam tog fram en filt och la den på taken så vi kunde sitta ner. Jag la mig ner på den och Liam la sig ner mitt emot mig.
"You know.. The boys say that I never use to take girls up here and I think it might be true 'cause you're the second one.", sa han och log.
"Who's the first?", sa jag och låtsades bli ledsen.
"My mum!", sa han och skrattade. Jag skratade med honom och det kändes som allt stannade.
"It feels like the whole world stops when I'm here and now it feels like the time stops too.", fortsatte han och drog med tummen över min kind. Jag blundade och log.
"I dont know if it's too early to say, but i think i might falling in love with you, Lelle", jag tappade andan. Men jag log. Jag visste redan på caféet att det hade varit kärlek vid första ögonkastet.
"I know I've only known you for three days but this is how I feel.", jag lutade mig fram och kysste honom.
"I know, you do. But I think I falling in love with you too and this is how i feel", sa jag och kysste honom igen. Han log och tittade så där magiskt in i mina ögon, en blick som bara han kunde göra. Jag log igen och la mig sedan mot hans bröst medan han drog handen genom mitt blonda hår.
"I like you. A lot", viskade han och log.
"Jag vet.", sa jag på svenska.
FÖRLÅT FÖRLÅT!! Gjorde ett längre kapitel med en het scen mellan Harry och Ame för att gottgöra er. Vad tycks? Är jag förlåten? Vad ska jag göra med Zayn, Louis och Niall? SKa jag fixa in två tjejer till och sen Eleanor?
"It tickles..", sa jag drömmandes.
"Good!", sa han mot min hals.
Ames perspektiv:
Jag vaknade av att någon snarkade brevid mig. Jag öppnade ögonen och drog händerna genom håret. Jag kände något tungt i mitt knä och såg att Harry låg helt utslagen med öppen mun. Han dreglade och snarkade som en gris. Jag log lite för mig själv och kunde inte låta bli att tänka på hur gullig han var där han låg. Brevid mig låg Zayn med huvudet på min axel och sov lika djupt som Harry. Som små kattungar låg dom och sussade väldigt djupt. Jag hade bara känt dom i bara några timmar men redan nu kunde jag inte tänka mig en minut utan dessa underbara människor. Så godhjärtade, snälla, underbara och så gulliga.
Jag strök med handen över Harrys hår och viskade:
"Wake up! It's almost 03:22 am. You can't sleep here all night", han vände upp ansiktet och la sig till rätta i mitt knä. Zayn vaknade till och ramlade ur soffan.
"Wow!", sa Zayn när han hade rest sig upp. Zayn verkade se bra ut i alla lägen och jag kan hålla med om att nu såg han lika snygg ut efter några timmars sömn mot min axel. Håret spretade åt alla håll och han såg ut som en liten indie när han satt med bena i skräddarställning på golvet.
"A nice dream?", sa jag och log. Zayn skrattade och reste sig upp.
"I can sleep here all night.", sa Harry och jag mötte hans vackra ljusa ögon. Håret låg utspritt över mina knän och han tittade upp mot mig.
"I know you can, but not this night!", han låtsades se ledsen ut när jag reste mig upp för att gå och väcka Lelle.
Jag letade efter Lelle och Liam i hela lägenheten men kunde inte hitta dom någonstans. När jag kom till köket stod Harry med ett glas juice i handen och flinade åt mig.
"They're not here, you know.", han fortsatte att flina när han såg mitt förvånade ansiktuttryck. Hade hon bara lämnat mig hos en vilt främande kille?
"I think Liam took her to the roof. He really likes her, you know. He never takes any girls up to our roof.", sa han och ställde in juicepaketet i kylen.
"So this roof.. Something "special" I guess?", sa jag och satte mig på diskbänken. Harry närmade sig mig. När vi hade legat i soffan hade han haft på sig en vit t-shirt mennu märkte jag att han enbart var klädd i sina mjukisbyxor.
"Something special? Ohh yeah it is. You can see everything there; London Eye, Trafalgar square, Big Ben and the stars even if it's not too dark cause of the city lamps. It is like the time stops and you feel like it is only you there.", medan han pratade gick han emot mig. Jag särade på mina ben så han kunde ställa sig mellan dom. Jag satt på Harry Styles diskbänk med honom tittandes in i mina ögon. JAg behövde inget tak för att glömma tid och rum för tiden hade redan stannat. Han lutade sig fram och jag böjde mig ner när han sakta kysste mig. Han började kyssa mig allt mer passionerat och jag höll ett fast grepp om hans nacke medan det krulliga håret kittlade mig i ansiktet. Han log mellan kyssarna och jag kunde inte låta bli att göra det med.
"Sorry for interrupting.. But can we sleep here, Harry? I can't wake Louis and Zayn fell a sleep - again..", Niall log lite osäkert. Hela hans ansikte var tomatrött ochd et var inte bara hans som var det. Jag kände hettan i ansiktet och vände bort huvudet mot fönstret. Harry däremot verkade inte skämmas ett dugg utan bara nickade åt Niall och sedan vände sig om mot mig.
"Sorry for that.. Then, where were we?", sa han och log. Jag log tillbaka och kände ett konstigt men bekvämt pirr i magen när han tittade på mig.
"I think it's time to go home. -", sa jag medan jag lutade mig fram till hans hals och kysste den. Jag märkte hur han ryste och jag kunde nästan känna hur han blundade och log.
"-But I can't wait until I see you again, soon.", fortsatte jag och kysste honom bakom örat. Han log mot mig och gick med mig mot dörren. Vi sa hej då och han lovade att höra av sig redan nästa morgon.
Lelle's perspektiv:
"Liam where are we going?", skrattade jag medan vi sprang uppför trappan mot hustaket.
"You'll see!", sa han bara. När vi sprang ut genom dörren som ledde till takterassen tappade jag andan. Liam märkte hur jag stannade av och log mot mig.
"Come on, babe! It's better over here!", han tog med mig fram till kanten och det var det absolut vackraste jag någonsin hade sett. JAg kunde se hela London från taket. Även om stade lös upp det mesta så såg jag varenda liten stjärna på himlavalvet. Det var helt magiskt. Liam tog fram en filt och la den på taken så vi kunde sitta ner. Jag la mig ner på den och Liam la sig ner mitt emot mig.
"You know.. The boys say that I never use to take girls up here and I think it might be true 'cause you're the second one.", sa han och log.
"Who's the first?", sa jag och låtsades bli ledsen.
"My mum!", sa han och skrattade. Jag skratade med honom och det kändes som allt stannade.
"It feels like the whole world stops when I'm here and now it feels like the time stops too.", fortsatte han och drog med tummen över min kind. Jag blundade och log.
"I dont know if it's too early to say, but i think i might falling in love with you, Lelle", jag tappade andan. Men jag log. Jag visste redan på caféet att det hade varit kärlek vid första ögonkastet.
"I know I've only known you for three days but this is how I feel.", jag lutade mig fram och kysste honom.
"I know, you do. But I think I falling in love with you too and this is how i feel", sa jag och kysste honom igen. Han log och tittade så där magiskt in i mina ögon, en blick som bara han kunde göra. Jag log igen och la mig sedan mot hans bröst medan han drog handen genom mitt blonda hår.
"I like you. A lot", viskade han och log.
"Jag vet.", sa jag på svenska.
FÖRLÅT FÖRLÅT!! Gjorde ett längre kapitel med en het scen mellan Harry och Ame för att gottgöra er. Vad tycks? Är jag förlåten? Vad ska jag göra med Zayn, Louis och Niall? SKa jag fixa in två tjejer till och sen Eleanor?
Kommentarer
Trackback
