Who's that girl? - Kapitel 14
Tidigare i Who's that girl?: "So, "Harry never takes girls to my restaurant!", ah?", sa jag och försökte härma Antonios brytning. Harry skrattade och rodnade.
"Never. You're the first one.", sa han och jag tittade förvånat på honom.
"So the famous Harry Styles has never ever brought a "beautiful" girl to his friend's italian restaurant?", sa jag och tittade mistänktsamt på honom. Harry rodnade och tittade ner på den röd-rutiga duken. Vi satt på uteserveringen. Maj månad var inte jätte varmt men solen värmde skönt där vi satt. Restaurangen måste verkligen vara fin på kvällen då ljusen är tända och det gamla kvarteren gör sig så mysigt när solen gått ner.
"No, you're the first one as he said. I think you're very special, Ame.", mumlade han från duken. Jag log som en tok och lutade mig fram mot honom. Jag lyfte upp hans ansikte med min hand och tittade in i hans djupa gröna ögon.
"I feel very special when I'm with you, Harry. You make me smile and I don't need that roof to forget about the world or the time 'cause I lost it at the first moment I saw you.", Oh Gud! Sa jag det där? Högt? Nu var det min tur att rodna och titta bort.
"You're so beautiful. You know that, don't you?", sa han och tog min hand över bordet. Han släppte inte blicken från mitt ansikte.
"I do, when you're with me. With you I'm always beautiful 'cause you always remind me of that.", han ställde sig tvärt upp och jag reste mig oxå upp. Han kysste mig över bordet och jag besvarade kyssen.
"Easy tiger..", viskade jag mot hans läppar. Han log och lutade sin panna mot min. Jag drog med ett finger över hans kind och kände hur hjjärtat bultade under mina kläder. Jag blev galen. Jag ville ha honom nu. Inte sen. Nu.
"I want you. Now.", sa jag och log. Han skakade lätt på huvudet och skrattade ett klingande skratt.
"Later, babe. Antonio wouldn't apperciate it if we were on his toilet", jag skrattade och satte mig ner. Vi pratade om allt möjligt. Harry såg fram emot deras nya tour utanför UK till sommaren och jag kände att jag skulle sakna honom väldigt mycket. Han pratade oxå om sin familj och om de andra killarna. Harry sken som en sol när han pratade om Louis och deras relation. Jag satt där och log, hummade och nickade medan jag drog med mina fingrar över Harrys stora händer. Jag följde hans livslinje och kittlade honom med nageln. Han log och jag log tillbaka.
Harry hade haft rätt om Antionos mat. Det VAR den bästa. Inna vi hade gått ut ur restaurangen viskade Antonio i mitt öra:
"Take care of him. He really likes you.", jag nickade och kysste honom lätt på kinden. Harry fattade min hand och vi började gå hem till min lägenhet. Jag skickade i väg ett sms till Lelle för att försäkra mig om att hon och Liam inte var hemma i vår lägenhet. När vi klev in i hissen hann jag inte mer än att trycka på knappen förrän Harry tryckte upp mig mot speglarna. JAg log och kysste honom längse halsen. Det plingade till och dörrarna öppnades. Grannladyn klev in och gav Harry en blick som kunde döda. Jag rodnade lätt och tog Harry i handen. Vi började jogga genom korridoren till lägenheten. Han kysste mig bakifrån längs halsen och jag rös. Jag hann iknapp öppna dörren förrän Harry puttade in mig i lägenheten så jag föll till golvet och ramlade pladaskt på skostället. Jag svor och blängde surt på honom. JAg såg att HArry knappt kunde hålla sig för skratt.
"Ok, come on! Just do it.", sa jag och slog ut med händerna. Harry började skratta och jag drog honom tätt intill mig. Vi backade in i sovrummet och han drog av mig min svarta blus jag hade på mig. Jag log mot honom och lutade pannan mot hans och bara blundade. Han började tyst sjunga.
"Baby you light up my world like nobody else..", jag log och tystade honom med en kyss. Jag började ta av honom plagg efter plagg och kysste honom över nyckelbenen och upp bakom hans högra öra. Han stannade upp för en sekund och jag tittade frågande på honom.
"Something wrong?", frågade jag. Han skakade på huvudet och lutade sig fram och kysste mig mjukt.
"Nothing's wrong. I just wanted to make sure that you want this.", jag log.
"I've never been more sure!", svarade jag och satte mig gränsle över honom. Han kysste mig passionerat.
Joselyns perspektiv:
Jag stängde igen dörren till lägenheten och började sakta jogga längs gatan. Klockan var runt fem och jag skulle inte till jobbet förrän sju så jag hann med en löprunda.
Jag ökade takten och lät mig blonda hår följa med vinden. Jag älskade att känna hur adrenalinet pumpade ut i mina ådror medan jag lät benen öka takten. Jag följde gatan ut mot Baker's street och sen vidare ner mot Kenston street. Jag pluggade in hörlurarna och lät öronen fyllas med The Script. Jag nynnade på och märkte inte killen som kom springandes runt hörnet. Vi krockade ganska rejält.
"What the..", började jag och tog mig för huvudet. Jag kände hur det dunkade över allt. Inte en hjärnskakning till.
"I'm sooo sooo sorry, miss. Is there anything I could do for you?", jag tittade upp och mötte ett urgullig leende från killen jag hade sprungit in i. Han var i min ålder, kanske 19 eller 20 och hade utländs ursprung. Jag blängde surt tillbaka.
"No! Watch out next time!", sa jag surt och ställde mig upp och började springa vidare. Jag vände mig om och såg honom skaka på huvudet. Jag fortsatte min runda när mobilen började vibrera. Jag log när jag såg att det var Lelle.
"Hi hun! Vad händer?", sa jag.
"Ingen särskilt.. Sitter med Liam bara.", jag suckade högt. Liam och hon hade umgåts i flrea dagar nu och än hade bara Ame fått träffa honom. Det ända jag visste var att både Lelle och Ame dejtade Liam och någon Harry som då var med i ett av UK's största pojkband One Direction.
"Soo, jag får äntligen träffa prinsarna imorgon?", sa jag och svängde upp på min gata igen till min lägenhet.
"Yes! och de andra killarna med. Zayn, Lou och Niall kommer oxå komma så jag tänkte vi kunde käka hämtmat och se lite film. Blir det bra?", sa hon. Jag hörde Liam i bakgrunden. Han var nyfiken på vad vi sa. Jag svarade att det blev bra så vi la på.
Lelles perspektiv:
Jag slätade ut den gammelrosa klänningen med händerna och log mot flickan i spegeln. Hon hade lockat sitt bruna hår i fylliga lockar och målat läpparna ljus rosa. Jag log. Hur kunde en kille som Liam falla just för mig?
Jag väcktes ur mina tankar av Louis som tutade nere på gatan. Jag tog väskan och låste snabbt dörren innan jag sprang ner till Louis i bilen. Denna kväll skulle bli den bästa på länge.
FÖRLÅT igen !!! Här kommer iaf en ny del. Vem sprang Joselyn in i ? Kommer det vara hon och någon av killarna nu? Hoppas ni är nöjda!
"Never. You're the first one.", sa han och jag tittade förvånat på honom.
"So the famous Harry Styles has never ever brought a "beautiful" girl to his friend's italian restaurant?", sa jag och tittade mistänktsamt på honom. Harry rodnade och tittade ner på den röd-rutiga duken. Vi satt på uteserveringen. Maj månad var inte jätte varmt men solen värmde skönt där vi satt. Restaurangen måste verkligen vara fin på kvällen då ljusen är tända och det gamla kvarteren gör sig så mysigt när solen gått ner.
"No, you're the first one as he said. I think you're very special, Ame.", mumlade han från duken. Jag log som en tok och lutade mig fram mot honom. Jag lyfte upp hans ansikte med min hand och tittade in i hans djupa gröna ögon.
"I feel very special when I'm with you, Harry. You make me smile and I don't need that roof to forget about the world or the time 'cause I lost it at the first moment I saw you.", Oh Gud! Sa jag det där? Högt? Nu var det min tur att rodna och titta bort.
"You're so beautiful. You know that, don't you?", sa han och tog min hand över bordet. Han släppte inte blicken från mitt ansikte.
"I do, when you're with me. With you I'm always beautiful 'cause you always remind me of that.", han ställde sig tvärt upp och jag reste mig oxå upp. Han kysste mig över bordet och jag besvarade kyssen.
"Easy tiger..", viskade jag mot hans läppar. Han log och lutade sin panna mot min. Jag drog med ett finger över hans kind och kände hur hjjärtat bultade under mina kläder. Jag blev galen. Jag ville ha honom nu. Inte sen. Nu.
"I want you. Now.", sa jag och log. Han skakade lätt på huvudet och skrattade ett klingande skratt.
"Later, babe. Antonio wouldn't apperciate it if we were on his toilet", jag skrattade och satte mig ner. Vi pratade om allt möjligt. Harry såg fram emot deras nya tour utanför UK till sommaren och jag kände att jag skulle sakna honom väldigt mycket. Han pratade oxå om sin familj och om de andra killarna. Harry sken som en sol när han pratade om Louis och deras relation. Jag satt där och log, hummade och nickade medan jag drog med mina fingrar över Harrys stora händer. Jag följde hans livslinje och kittlade honom med nageln. Han log och jag log tillbaka.
Harry hade haft rätt om Antionos mat. Det VAR den bästa. Inna vi hade gått ut ur restaurangen viskade Antonio i mitt öra:
"Take care of him. He really likes you.", jag nickade och kysste honom lätt på kinden. Harry fattade min hand och vi började gå hem till min lägenhet. Jag skickade i väg ett sms till Lelle för att försäkra mig om att hon och Liam inte var hemma i vår lägenhet. När vi klev in i hissen hann jag inte mer än att trycka på knappen förrän Harry tryckte upp mig mot speglarna. JAg log och kysste honom längse halsen. Det plingade till och dörrarna öppnades. Grannladyn klev in och gav Harry en blick som kunde döda. Jag rodnade lätt och tog Harry i handen. Vi började jogga genom korridoren till lägenheten. Han kysste mig bakifrån längs halsen och jag rös. Jag hann iknapp öppna dörren förrän Harry puttade in mig i lägenheten så jag föll till golvet och ramlade pladaskt på skostället. Jag svor och blängde surt på honom. JAg såg att HArry knappt kunde hålla sig för skratt.
"Ok, come on! Just do it.", sa jag och slog ut med händerna. Harry började skratta och jag drog honom tätt intill mig. Vi backade in i sovrummet och han drog av mig min svarta blus jag hade på mig. Jag log mot honom och lutade pannan mot hans och bara blundade. Han började tyst sjunga.
"Baby you light up my world like nobody else..", jag log och tystade honom med en kyss. Jag började ta av honom plagg efter plagg och kysste honom över nyckelbenen och upp bakom hans högra öra. Han stannade upp för en sekund och jag tittade frågande på honom.
"Something wrong?", frågade jag. Han skakade på huvudet och lutade sig fram och kysste mig mjukt.
"Nothing's wrong. I just wanted to make sure that you want this.", jag log.
"I've never been more sure!", svarade jag och satte mig gränsle över honom. Han kysste mig passionerat.
Joselyns perspektiv:
Jag stängde igen dörren till lägenheten och började sakta jogga längs gatan. Klockan var runt fem och jag skulle inte till jobbet förrän sju så jag hann med en löprunda.
Jag ökade takten och lät mig blonda hår följa med vinden. Jag älskade att känna hur adrenalinet pumpade ut i mina ådror medan jag lät benen öka takten. Jag följde gatan ut mot Baker's street och sen vidare ner mot Kenston street. Jag pluggade in hörlurarna och lät öronen fyllas med The Script. Jag nynnade på och märkte inte killen som kom springandes runt hörnet. Vi krockade ganska rejält.
"What the..", började jag och tog mig för huvudet. Jag kände hur det dunkade över allt. Inte en hjärnskakning till.
"I'm sooo sooo sorry, miss. Is there anything I could do for you?", jag tittade upp och mötte ett urgullig leende från killen jag hade sprungit in i. Han var i min ålder, kanske 19 eller 20 och hade utländs ursprung. Jag blängde surt tillbaka.
"No! Watch out next time!", sa jag surt och ställde mig upp och började springa vidare. Jag vände mig om och såg honom skaka på huvudet. Jag fortsatte min runda när mobilen började vibrera. Jag log när jag såg att det var Lelle.
"Hi hun! Vad händer?", sa jag.
"Ingen särskilt.. Sitter med Liam bara.", jag suckade högt. Liam och hon hade umgåts i flrea dagar nu och än hade bara Ame fått träffa honom. Det ända jag visste var att både Lelle och Ame dejtade Liam och någon Harry som då var med i ett av UK's största pojkband One Direction.
"Soo, jag får äntligen träffa prinsarna imorgon?", sa jag och svängde upp på min gata igen till min lägenhet.
"Yes! och de andra killarna med. Zayn, Lou och Niall kommer oxå komma så jag tänkte vi kunde käka hämtmat och se lite film. Blir det bra?", sa hon. Jag hörde Liam i bakgrunden. Han var nyfiken på vad vi sa. Jag svarade att det blev bra så vi la på.
Lelles perspektiv:
Jag slätade ut den gammelrosa klänningen med händerna och log mot flickan i spegeln. Hon hade lockat sitt bruna hår i fylliga lockar och målat läpparna ljus rosa. Jag log. Hur kunde en kille som Liam falla just för mig?
Jag väcktes ur mina tankar av Louis som tutade nere på gatan. Jag tog väskan och låste snabbt dörren innan jag sprang ner till Louis i bilen. Denna kväll skulle bli den bästa på länge.
FÖRLÅT igen !!! Här kommer iaf en ny del. Vem sprang Joselyn in i ? Kommer det vara hon och någon av killarna nu? Hoppas ni är nöjda!
Kommentarer
Trackback
