"Thank you so much, Anne! I will miss you!", jag släppte hennes hand och torkade bort en tår. Robin kom fram och gav mig en kyss på pannan.
"Take care of her, Harry.", sa han och blinkade mot Harry.
"Oh my baby... Gone too soon..", grät Anne. Harry kramade om henne hårt och jag såg att han inte ville släppa henne. Gemma kom fram och slängde sig om Harrys hals.
"See you soon. Love you!", Harry tog min hand och vi satte oss i taxin som började köra mot flygplatsen.
"I will miss them. This must be so hard for you..", sa jag och torkade bort en tår som envist hade trillat ner från kinden. Harry suckade tungt och lutade huvudet mot min axel. Jag började stryka honom lätt över lockarna.
"It was painful in the beginning but now I know I will see them soon. But yeah.. I miss them everyday..", sa han. Vi hade varit hos Harrys familj i några dagar men hade varit tvugna att åka hem tidigare på grund av någon tv intervju som hade klämts in mellan alla andra tusen intervjuer och turnéer.
"Laila... I need to tell you something.", Harry satte sig upp och tittade på mig med bekymrad blick. Jag kände hur oron växte upp inom mig.
"What..?", nästan viskade jag fram.
"They will ask me and Liam today about our relationship. You know that, right?", jag svalde och nickade stumt. Usch.. Jag ville inte prata om det där. "So I was thinking about telling the world that your my sister...", jag nickade och Harr drog in mig i en kram.
"We will fix this. They can't bring you down. The fans love you and Liam. But it will be drama. You know that, don't you?", jag nickade igen. Han kysste mig lätt på pannan innan bilen rullade in på flygplatsen. Vi klev ur bilen och Harry tog tag om min midja med vi gick igenom havet av fans.

"What about Liam?"
"Are you two together now?"
"How can you do this to Liam!"
"You're disgusting"

Jag hajade till när en tjej i min egen ålder slängde ur sig den sista meningen mot mig. Jag kände hur Harrys grepp om min midja hårdnade och gav mig tecken åt att inte bry mig. Harry stannade för att skriva några autografer och fotograferas. Han svarade inte på några frågor utan bara skrattade och tittade bort. Jag beundrades av hur lätt han fick det att se  ut. När han var klar gick vi in och började lasta upp väskorna på vagnen. Det stod några tjejer på andra sidan mot gaten, kanske 10 stycken, och jag såg hur Harry tittade på en av dem.
"D'you know them?", jag puttade till honom och pekade på en av tjejerna. Hon skuttade till och började fnittra när hon såg att jag pekat på henne. Harry nickade.
"They are our girls.", sa han och log ett leende som jag inte sett tidigare.
"What, tell me!", sa jag och tittade nyfiket på honom.
"They are here every single time I come home or leave Cheshire. I've recognized them since X-factor.", sa han. Jag log. Han brydde sig verkligen om sina fans. Jag drog honom i armen och började gå mot tjejerna. Han följde lydigt efter och drog upp solglasögonen.
"Hey girls! Long time ago now, isn't it?", sa han och log ett underbart leende. En av tjejerna skrattade lätt och började rodna. Harry gick fram och kramade dem alla och ställde sig för att börja prata. Jag stod lite generat kvar bredvid honom och höll i hans tröja - rädd för att han skulle lämna mig.
"Girls, this is Laila!", tjejerna kom fram och kramade mig en och en och presenterade sig. Jag blev så rörd. Harry hade verkligen hittat en skara med tjejer som betedde sig normalt.
"So, I don't want to sound rude, but why are you here with Harry? You're Liam's girlfriend, aren't you?", frågade en lång, svarthårig tjej med stålgrå ögon. Jag tittade nervöst på Harry. Han log och nickade åt mig att berätta.
"I'm Harry's half sister actually... and I'm still together with Liam. I won't leave him!", log jag. En av tjejerna drog efter andan och tittade storögt på mig.
"But don't say anything to anyone. It's a secret Sorry girls, but we have to leave you now. See you next time and I promise I will have the lads with me then!", sa Harry och kramade om alla igen. Tjejerna sa hej då och vi började gå. Harry stannade plötsligt upp och vände sig om.
"Cathrine? Hope your mum gets better, I forgot about that!", sa han och vinkade. Cathrine log och gjorde tummen upp.
"I'm so impressed, Harry. You love them like your own family.", sa jag och höjde på ögonbrynen. Han fnyste åt mig.
"They ARE my family.!", förtydligade han. Jag skrattade åt honom medan vi gick på planet.

Heathrow, London
"Finally!!!! You're home!", Ame kom springandes över hela väntsalen med de andra killarna i släptåg. Hon kastade sig om armarna på Harry och kysste honom. Han skrattade mot hennes läppar och släppte min hand. Jag släppte allt jag hade i mina händer och sprang fram till Liam.
"God! I've missed you so much!", suckade han mot mitt hår när jag hade slängt mig i hans armar. Jag släppte honom och han kysste mig försiktigt. Louis harklade sig lite dramatiskt och jag släppte en besviken Liam.
"Forgotten me?", skrattade Louis och jag kramade honom hårt.
"Never!", skrattade jag tillbaka. Eleanor stod lite gömd bakom och väntade på att jag skulle hälsa på henne med. Jag gav henne en lätt kram och kramade sen om de andra killarna!
"Where's Jose.. and Zayn?", sa jag sen när jag hade kramat om Niall. Jag hittade inte någon av dem.
"Home and cooking dinner!", sa Niall och log nöjt. Vi skrattade allihopa och började sen gå mot parkeringen.

När vi väl var hemma hos Zayn så satte vi oss alla vid matbordet på balkongen. Solen lyste varmt och det märktes för första gången på länge att det var sommar. Vi pratade om allt som Harry och jag hade upplevt i Cheshire och vad Anne och Robin hade tyckt om det hela. Liam kunde inte sluta le mot mig under hela måltiden och jag blev hela tiden nervös över hans blickar. Jag la handen på hans lår och lutade mig fram för att viska.
"Can you please stop staring at me, babe?", sa jag och kände hur han log lite stolt. Han visste precis hur han skulle få mig ur balans.
"Never, honey! I love you. A lot.", viskade han tillbaka och jag himlade med ögonen men kunde inte låta bli att kyssa honom. Han tittade besviket på mig när jag lämnade hans läppar.
"Oh come on, lovebirds!", skrattade Louis och kastade en tomatbit på mig och Liam. Den träffade mig precis innanför tröjan och jag tjöt förvånat till.
"You're dead, Mr. Tomlinson!", sa jag och spände ögonen i honom.
Efter maten gick Liam och jag en promenad ner till parken som låg vid lägenheterna. Vi satte oss på en gammal bänk och matade fåglarna där - som ett gift gammalt par. Jag skrattade åt tanken och tog Liams hand.
"Harry told you about the interview today, ah?", sa han och kastade en bit bröd till en fågel som satt vid hans fötter. Jag nickade och kramade hans hand hårdare.
"Everything's will be fine, babe. But there's one more thing I must tell you about..", han kastade den sista biten med bröd och den lilla fågeln snappade upp den och flög nöjt iväg. Liam vände sig mot mig och lyfte min hand mot sina läppar. Jag blundade och rös när dem nuddade min hud. Han log mot min hand och lika snabbt som han hade kysst min hud lika snabbt drog han bort dem.
"We're going on tour this Friday.", jag räknade snabbt i huvudet. Det var måndag nu så det var några dagar kvar. Jag nickade och tittade ner på våra händer. Jag visste ju att han var tvungen att lämna mig någon gång.
"How long?", sa jag och höjde blicken till hans ögon. Han såg ledsen ut.
"Three months..", sa han snabbt. Jag släppte hans hand och drog snabbt efter andan. TRE MÅNADER? Skulle han döda mig? "We are going to the States and Australia. I know it's a long time but we can make things work out, can't we?", sa han och sökte efter min blick. Jag nickade.
"You'll be gone the whole summer..", nästan viskade jag. Han kramade mig och jag lutade huvuvdet mot hans bröst.
"I know babe.. I know. But we'll be back in August and you can come and visit us. Andy comes when we're in L.A. You can go with him.", sa han uppmuntrande. Jag ryckte på axlarna. Jag hade i alla fall Ame, Danielle, Eleanor och Jose kvar i sommar. Trodde jag, ja..