Tidiagre i Who's that girl?:  "Liam.. I have to tell you something?.", sa jag och satte mig på barstolen. Han snurrade runt och visade mig sin telefon. Bilden på mig och Louis var synlig med texten: "First Liam, second Harry and now Louis? Will she sleep with everyone in the band One Direction?"
"Oh nej...", var det enda jag fick ur mig. 

"Eleanor called me, Laila.. How could you do this to me? You're my everything; my girlfriend, my best friend, my rock, my everything...", Liam nästan viskade ut de sista orden. Jag kände hur tårarna trängde fram och rullade ner för mina kinder. Jag strök med handen över kinden och begravde huvudet i mina händer.
"I'm so stupid.. That's why you two acted so strange last night! And Louis' been flirting with you lately! HOW COULD YOU?", Liam hade aldrig visat ilska eller skrämt mig på något sätt men nu skrämde han mig mer än någonsin - han var sårad och det var det som skrämde mig. Jag ställde mig upp för att börja förklara. Vad skulle jag säga? Att jag inte hade känslor för Louis - vilket var hela sanningen? Han skulle aldrig tro mig om jag berättade sanningen för han var för upprörd för att vilja lyssna över huvudtaget.
"Whatever you think; it's not true, Liam. Louis and I are just friends. You and Eleanor can think whatever you want, but call me when you're ready to hear the truth..", viskade jag fram. Jag ville lämna honom i fred och låta honom tänka. Problemet var att han vi hade bara något dygn på att fixa det här. Just nu kändes det hopplöst och jag tyckte synd om Louis som skulle få spendera flera månader med Liam om han vägrade höra sanningen. Detta skulle kunna förstöra hela deras turné.

Jag tog mina saker och gick ut från Liams lägenhet. jag var ganska tom i mina tankar och orkade inte gå någonstans. Jag åkte upp en våning och knackade på Nialls dörr men ingen öppnade så jag satte mig utanför dörren. Just då släppte allt. Jag grät hejdlöst och kröp upp intill dörren. Jag måste ha somnat för jag märkte hur någon bar upp mig och gick in i lägenheten. Dem starka armarna la ner mig på en säng och stängde dörren efter sig. Efter några minuter i badrummet - för jag såg för jäklig ut, så gick jag smygandes ut ur sovrummet.
"She's.. she's so broken.. They have to fix this! Louis would never cheat on Eleanor and Laila, wow.. She would absolutely never cheat on Liam..", Niall och Harry stod i köket och pratade. Jag såg hur orolig Niall var för mig och det fick mig att le lite.
"Hi guys..", sa jag och tassade ut i köket. Niall och Harry vände sig snabbt om, rädda för att jag skulle ha hört vad de pratade om. Harry gick fram till mig och slog armarna om mig. Jag klämde mig fast och kramade honom hårt. Niall kom upp bakom och kramade mig och Harry i en enda stor kram.
"Hey.. Can't breathe!", skrattade jag. De släppte mig och vi satte oss vid bordet.
"Shouldn't you be in the studio or packing?", sa jag och bet ett bett på kycklingen Niall hade lagat. Niall och Harry utbytte några oroliga blickar innan Harry svarade.
"Honey... It's 7 pm.. We've been in the studio whole day and we've packed as well. You've been sleeping the whole day here. Jose and Ame were here a couple of hours ago but they couldn't wake you up.", sa han och tittade oroligt på mig. Jag tappade gaffeln och tittade sen upp från tallriken in i Nialls klarblå ögon.
"Li-Liam.. Was he with you? And what about Louis...?", jag hade svårt att få fram orden utan att börja gråta igen. Harry låtsades inte om som han hade hört mig utan reste sig upp och gick till kranen för att fylla på kannan med vatten. Niall harklade sig.
"Liam came to the studio and so did Louis. They screamed at each other and after lunch break Liam never came back. I hope he comes to the airport tomorrow.. Louis' been trying to call Eleanor the whole day but she's not answering.", sa Niall med en suck. Jag begravde huvudet i mina händer och denna gången orkade jag inte hålla tillbaka tårarna. Jag lät de rinna ner för kinderna och sen ner i knäet. Jag hörde hur en stol raspades mot golvet och några sekunder senare kände jag hur Nialls armar kramade mig.
"Whatever happened Laila, Liam has never been as broken as he is right now..", viskade Niall.
"The thing is that nothing happened...", jag snyftade ur mig hela sanningen och några minuter senare hade jag torkat tårarna och sansat mig lite.
"So.. You two never kissed? Like..kissed?", sa Harry. Jag skakade på huvudet och log lite.
"I can never love someone in the way I love Liam!", svarade jag och rodnade.

Jag sov hos Niall den natten, men fick egentligen inte så mycket till sömn. Jag låg och vred på mig nästan hela tiden. Runt tre tiden stod jag inte ut längre. Så jag tog på mig en av Nialls hoodies och gick ut på balkongen. Den kalla natten omslöt mig och jag blundade lite för att kunna rensa tankarna.
"Laila.. What the hell.. It's 3 am, you should get some sleep..",jag vände mig om och mötte Nialls trötta ögon. Jag nickade och vi gick in och la oss igen. Jag låg med ryggen mot Niall med hans armar om mig.
"Niall?", han grymtade till som svar och jag log lite. "Thank you for bringing me and Liam together...", Niall skrattade till.
"Sure, babe.. He's never been happier!", sa han och jag kunde äntligen somna igen.
På morgonen vaknade jag av att Niall höll på i köket. Han slamrade med grytor och bestick.
"Oh Morning! We're late.. the flight is in 3 hours. We have to be there in an hour.", sa han lite stressat och satte sig ner för att äta. Jag följde hans direktiv och åt jag med sen hade vi inte så mycket mer tid på oss. Jag var klar före Niall - så klart, så jag stod och studerade honom medan han sprang runt i lägenheten som en förvirrad höna. Han packade ner det sista och packade upp saker han inte behövde. Det var en drös med väskor. Tre månader var en lång tid och mycket behövdes finnas med.
"Oh brilliant.. I have to clean this mess up!", sa han och började slänga ännu mer grejer omkring sig. Jag skrattade och började styra honom mot dörren.
"I'll clean this up later..", sa jag och han protesterade. Men vad hade han för val? Jag skulle sakna dem så mycket. Jag hade heller inte hunnit prata med varken Louis eller Liam. Niall försäkrade mig om att han skulle få dem att sluta bråka - i alla fall inte göra det inför fansen eller media. På touren var allt tvunget att bli som vanligt. Harry hade också försäkrat mig om att de skulle skämta bort bilden - som förmodligen skulle visas på någon av alla intervjuer dem skulle ha. Harry skulle få de andra att säga att bilden var redigerad och fake. Allt var bara så mycket nu. Media skulle älska den här skandalen tillsammans med skandalen om Harry och mig.

Vi svängde in till flygplatsen. De andra var redan där inne och skrev autografer med fansen. Jag och Niall gick bakvägen och kom upp bakom killarna. Jag ställde mig lite avsides vid bagaget och kände blickarna från fansen. Jose och Ame kom till slut och gjorde mig sällskap.
"Är du ok?", frågade Jose och nickade mot Liam som stod en bit bort. Han kastade några blickar ibland mot mig men jag hade inte hjärta till att möta dem.
"Nej, men jag hoppas på att han ska förstå så snart som möjligt. Min känslor för Liam kommer aldrig förändras och Louis och jag kommer alltid att vara bästa vänner.", sa jag och suckade. Hon nickade. "Men vi har en hel sommar att döda, vad ska vi göra?", sa jag och bet på ett äpple. Ame och Jose tittade lite osäkert på mig.
"Jo.. Jag åker till Sverige för att vara där hela sommaren. Ame ska till sina kusiner i Italien, sa vi inte det?", jag tittade häpet på dem. Skulle jag behöva vara ensam hela sommaren?
"Åh.. jaha..", sa jag och dem tittade ledsamt på mig. Vi avbröts av Niall som sa att vi var tvugna at säga hej då. Jag reste mig upp och kramade honom hårt och länge. I ögonvrån såg jag Zayn och Jose, Ame och Harry som kysstes hej då. Jag tittade bort och avslutade kramen med Niall.
"Everything will be ok!", mimade han. Jag log och nickade. Zayn hade släppt Jose och gick fram för att krama mig. Han omfamnade mig mjukt och jag drog in hans doft.
"Gosh.. I will miss you so much!", sa jag. Det var droppen. Jag kände hur tårarna ännu en gång började rulla. Han torkade bort en tår och nickade.
"We'll miss you too, but we've skype and we can always call each other.", sa han. Jag kände hur Harrys armar kramade om mig och jag kramade honom hårt tillbaka. Det behövdes inte mer. Jag visste vart jag hade Harry och han visste hur mycket jag älskade honom. Louis stod en bit ifrån dem andra med blicken i backen och händerna i byxfickorna. Jag gick fram till hon och han slog generat  upp blicken.
"She broke up with me... She said that we've never were meant to be with each other anyway. She believed me but it doesn't mattered for her.",sa han och jag kunde se hur hans ögon tårades. Jag tog hans hand och brydde mig inte om att Liams blick brände i nacken.
"I'm sorry, Lou, I really am! But I need to know. Do.. do you like me? More than friends..", han tittade på mig med tom blick.
"I don't want to ruin our friendship. But yes.. I like you and I will probably go to hell for this. But I want you to be happy and you're happy with Liam.", jag nickade lite chockat.
"I can't live without you, Lou. And we can fight for this friendship!", sa jag och han släppte min hand för att krama mig. Jag grävde ner mitt ansikte i hans nacke och han kysste mig lätt på huvudet.
"I will miss you, sis!", skrattade han och rufsade mig lekfullt i håret.
"I will miss you too, brother!", Harry hoppade på Louis bakifrån upp på ryggen och dem sprang mot gaten. Jag vinkade mot dem. Liam stod lite pinsamt kvar och jag gick fram till honom. Han kramade mig lite stelt. Jag kände hur obekväm han kände sig och det gjorde mig ledsen. Helt plötsligt var det som om han kände sig "äcklad" av att röra vid mig.
"I love you. Follow your heart and listen to the truth. I'll be waiting for you!", viskade jag och han släppte mig. Jag såg hur Liam och killarna gick igenom gaten och bort från mig. Vad skulle jag göra nu?

Liams perspektiv:
Jag var sårad och förstörd. Det var helt uppenbart att Louis var kär i Laila. Tjejen som var mitt allt. Jag visste att Louis ville henne väl och hur mycket jag än ville förnekade så var jag tvungen att lita på Laila. Hon litade på mig och det var nu allt skulle sättas på prov. Litade jag tillräckligt mycket på henne och älskade jag henne lika mycket för att tro på sanningen? Tre månader skulle få bevisa det. Jag visste att Louis och jag skulle bli tvungna att göra upp saker och ting innan media fick nys om detta och innan vi började touren på allvar. men det skulle bli svårt. Samtidigt kunde jag inte leva utan Louis. Vi hade alla lovat att ingen, ingen tjej skulle få komma i mellan oss. Det var precis det som höll på att hända just nu. Jag kunde inte svika dem. Och inte heller fansen...

Hon viskade den där meningen som fick hela kroppen att rysa. Jag skulle sakna henne av hela mitt hjärta. Ändå gick jag där ifrån utan att säga något. Jag släppte hennes hand och så fort våra fingrar slutade nudda vid varandra kände jag mig vilse. 

Väldigt långt! Hoppas ni är nöjda :)