Who's that girl? - Kapitel 52
Tidigare i Who's that girl?: "If we could only have this life for one more day
If we could only turn back time", han tog den sista tonen och tittade djupt in i mina ögon. I'm so sorry mimade han.
If we could only turn back time", han tog den sista tonen och tittade djupt in i mina ögon. I'm so sorry mimade han.
"More than this was already written, so..I wrote you this.It´s not finished yet but the truth is that I can love you more than this and you might be the one." Han böjde ner huvudet och höll kramp- aktigt i ett ihop knycklat papper.
"Laila? Are you gonna say something?" Med allas blickar på mig stod jag bara där och tittade på Liam som om det bara var han och jag i rummet. Jag slängde mig runt hans hals och började genast gråta och skratta på samma gång.
"I can´t belive you did this..all for me" mumlade jag och drog in doften av hans parfym.
Han tittade överraskat upp och tog mig under hakan.
"So...you like it?" Han var en sån idiot ibland, hur kunde man inte älska den? Älska honom?
"I love it and I love you" Han kysste mig mjukt och jag log. Kunde man inte bara frysa tiden? Just i detta ögonblicket ville jag stanna för evigt. Alla på restaurangen stod upp, klappade händerna och busvisslade. Jag kunde se Pablo i ögonvrån och hans stora händer fumlade med en servett från bardisken.
"Mama Mia, You lovebirds. Laila, take the day off and be with your beloved" Han nickade mot Liam och jag log.
"Thanks,Pablo" Jag gav han en lätt kyss på kinden och han skrattade sitt bullriga skratt. Liam sträckte ut händerna och kysste mig på pannan.
"Where are you taking me, Mi amore?" Jag skrattade och drog med han ut på gatan, hand i hand.
Skrattandes och kyssandes sprang vi runt bland caféer och parker. Liam stannade upp och granskade mig noga.
"Stand a little more to the left" Han viftade med handen frenetiskt och skrattade. Jag himlade med ögonen.
"You´re such a jerk, Liam Payne" Ett klick hördes och han log.
"This one..I´m keeping for our album"
Trötta och med ont i benen satte vi oss med varsin glass på en parkbänk. Jag länkade mina fingrar med Liams och la huvudet på hans axel, det var så här det kändes att var kär. Vi studerade ett gammalt par som gick hand i hand och det fick mig att le.
"Promise me, that we´ll be like them one day too" Jag tittade upp och han kysste min hand. Han dröjde med svaret och suckade tungt.
"I promise"
Solen lyste starkt och människorna på gatan började sakta dra sig mot havet eller resturangen in till.
"You have no idea how much I´ve missed you" sa jag tyst och blickade ut över parken.
"I´ve missed you too, so muched it hurt" Jag kunde höra hur hans röst bröts på det sista ordet och jag ville inget annat än att kyssa honom och säga att det var okej.
"I´m sorry for everything,Laila. I truly am" Han böjde ner huvudet och placerade en öm kyss på min hals.
"I forgive you" Han suckade tungt och jag log mellan kyssarna. " For awhile there I thought you were going to leave me"
"How could I move on when I´m still in love with you?"
Vi började sakta gå hemåt och efter lite övertygande från min sida fick jag med Liam hem till min familj.
Jag rättade till hans skjorta och log brett.
"Perfect" Något slet tag i min arm och jag vände mig om.
"What if they don´t like me?" Han tittade ängligt på mig. Jag himlade med ögonen och drog in han i en kyss.
"They will love you"
"So this is the famous Liam, we´ve heard so much about". Liam stod med händerna i fickorna och log nervöst.
"Literally" sa Liam kort och nickade. Anne kramade om honom och log.
"Welcome to the family", pappa kom fram bakom Anne och tog ett fast handslag med Liam.
"How about dinner? You two must be hungry!", Anne klappade händerna som ett lyckligt barn på julafton och sprang sen ut till köket. Liam och jag gick ut vardagsrummet där Colin satt.
"Hey man!", sa Colin och lyfte blicken från Smallville som gick på tvn.
"Hey Colin! What's up?", svarade Liam och satte sig bredvid honom i soffan. Jag stod kvar lite chockad och tittade på dem när dem diskuterade avsnittet och hur det hade gått för Liam på restaurangen.
"Wait a minute...You two know each other?", jag pekade på dem och båda två tittade upp.
"Yeah, we met on the train!", sa Liam. Colin flinade och vände sig igen mot tvn.
"And you didn't tell me?", jag satte mig bredvid Liam och la upp benen i hans knä.
"Nope.. 'Cause Colin helped me with everything!", jag suckade. Vi tittade en stund till på Smallville till Anne bad Colin komma och duka.
"So where's your sister?", sa Liam. Jag satte mig upp och skulle precis fråga hur han kunde veta det då jag insåg att han och Colin måste ha hunnit med en hel del att prata om från London.
"She's with her new boyfriend, been there whole week.", sa jag och fingrade på Liams arm. Han tog min hand och kramade den lätt.
"I'm leaving...", suckade han. "Tomorrow", jag nickade. Harry hade ju berättat. Jag blundade och blinkade bort några tårar som annars skulle ha börjat rinna.
"You can stay here if you want..."¸jag kysste honom mjukt på handen.
"I'm leaving early..", han besvarade min kyss.
"It doesn't matter...", mumlade jag.
Liam åkte tillbaka till hotellet efter middagen och hämtade alla sina saker innan han återvände tillbaka hem till min familj. Vi bäddade gästrummet som hade en dubbelsäng och bestämde oss för att lägga oss tidigt så jag kunde följa med och säga hej då. Liam stod i badrummet då jag gick ut för att ringa Harry.
"Sis!", svarade Harry nästan efter andra signalen.
"Hey, I just wanted to say that everything's fine between me and Liam now", jag stängde dörren försiktigt bakom mig och gick ut och satte mig på balkongen. En lätt sommarbris svepte över mina ben och jag kunde se hur solen gick ner över hustaken.
"Great! Glad to hear that! So he will be at the airport tomorrow, right?", skrattade Harry lite nervöst. Jag log. Trodde han verkligen att Liam skulle missa en tour?
"Of cours, Harry! He won't miss it! But I gotta go back to bed now. Miss you", sa jag.
"Miss you too", Harry la på och jag gick in. Det hade blivit lite kallt i rummet så jag la mig ner i sängen och väntade in Liam. Plötsligt kände jag hur sängen sjönk ner och Liam la sina armar om min rygg. Hans kropp låg tätt intill min och hans andetag var varma mot min hals.
"Don't you dare leave me again, Liam Payne!", sa jag trött. Det tog någon minut innan hans läppar snuddade vid min hals.
"I think I can keep that promise to you. I love you. A lot!", jag log lite för mig själv och det tog inte många sekunder innan jag somnade med Liam tätt intill mig.
"Laila? Are you gonna say something?" Med allas blickar på mig stod jag bara där och tittade på Liam som om det bara var han och jag i rummet. Jag slängde mig runt hans hals och började genast gråta och skratta på samma gång.
"I can´t belive you did this..all for me" mumlade jag och drog in doften av hans parfym.
Han tittade överraskat upp och tog mig under hakan.
"So...you like it?" Han var en sån idiot ibland, hur kunde man inte älska den? Älska honom?
"I love it and I love you" Han kysste mig mjukt och jag log. Kunde man inte bara frysa tiden? Just i detta ögonblicket ville jag stanna för evigt. Alla på restaurangen stod upp, klappade händerna och busvisslade. Jag kunde se Pablo i ögonvrån och hans stora händer fumlade med en servett från bardisken.
"Mama Mia, You lovebirds. Laila, take the day off and be with your beloved" Han nickade mot Liam och jag log.
"Thanks,Pablo" Jag gav han en lätt kyss på kinden och han skrattade sitt bullriga skratt. Liam sträckte ut händerna och kysste mig på pannan.
"Where are you taking me, Mi amore?" Jag skrattade och drog med han ut på gatan, hand i hand.
Skrattandes och kyssandes sprang vi runt bland caféer och parker. Liam stannade upp och granskade mig noga.
"Stand a little more to the left" Han viftade med handen frenetiskt och skrattade. Jag himlade med ögonen.
"You´re such a jerk, Liam Payne" Ett klick hördes och han log.
"This one..I´m keeping for our album"
Trötta och med ont i benen satte vi oss med varsin glass på en parkbänk. Jag länkade mina fingrar med Liams och la huvudet på hans axel, det var så här det kändes att var kär. Vi studerade ett gammalt par som gick hand i hand och det fick mig att le.
"Promise me, that we´ll be like them one day too" Jag tittade upp och han kysste min hand. Han dröjde med svaret och suckade tungt.
"I promise"
Solen lyste starkt och människorna på gatan började sakta dra sig mot havet eller resturangen in till.
"You have no idea how much I´ve missed you" sa jag tyst och blickade ut över parken.
"I´ve missed you too, so muched it hurt" Jag kunde höra hur hans röst bröts på det sista ordet och jag ville inget annat än att kyssa honom och säga att det var okej.
"I´m sorry for everything,Laila. I truly am" Han böjde ner huvudet och placerade en öm kyss på min hals.
"I forgive you" Han suckade tungt och jag log mellan kyssarna. " For awhile there I thought you were going to leave me"
"How could I move on when I´m still in love with you?"
Vi började sakta gå hemåt och efter lite övertygande från min sida fick jag med Liam hem till min familj.
Jag rättade till hans skjorta och log brett.
"Perfect" Något slet tag i min arm och jag vände mig om.
"What if they don´t like me?" Han tittade ängligt på mig. Jag himlade med ögonen och drog in han i en kyss.
"They will love you"
"So this is the famous Liam, we´ve heard so much about". Liam stod med händerna i fickorna och log nervöst.
"Literally" sa Liam kort och nickade. Anne kramade om honom och log.
"Welcome to the family", pappa kom fram bakom Anne och tog ett fast handslag med Liam.
"How about dinner? You two must be hungry!", Anne klappade händerna som ett lyckligt barn på julafton och sprang sen ut till köket. Liam och jag gick ut vardagsrummet där Colin satt.
"Hey man!", sa Colin och lyfte blicken från Smallville som gick på tvn.
"Hey Colin! What's up?", svarade Liam och satte sig bredvid honom i soffan. Jag stod kvar lite chockad och tittade på dem när dem diskuterade avsnittet och hur det hade gått för Liam på restaurangen.
"Wait a minute...You two know each other?", jag pekade på dem och båda två tittade upp.
"Yeah, we met on the train!", sa Liam. Colin flinade och vände sig igen mot tvn.
"And you didn't tell me?", jag satte mig bredvid Liam och la upp benen i hans knä.
"Nope.. 'Cause Colin helped me with everything!", jag suckade. Vi tittade en stund till på Smallville till Anne bad Colin komma och duka.
"So where's your sister?", sa Liam. Jag satte mig upp och skulle precis fråga hur han kunde veta det då jag insåg att han och Colin måste ha hunnit med en hel del att prata om från London.
"She's with her new boyfriend, been there whole week.", sa jag och fingrade på Liams arm. Han tog min hand och kramade den lätt.
"I'm leaving...", suckade han. "Tomorrow", jag nickade. Harry hade ju berättat. Jag blundade och blinkade bort några tårar som annars skulle ha börjat rinna.
"You can stay here if you want..."¸jag kysste honom mjukt på handen.
"I'm leaving early..", han besvarade min kyss.
"It doesn't matter...", mumlade jag.
Liam åkte tillbaka till hotellet efter middagen och hämtade alla sina saker innan han återvände tillbaka hem till min familj. Vi bäddade gästrummet som hade en dubbelsäng och bestämde oss för att lägga oss tidigt så jag kunde följa med och säga hej då. Liam stod i badrummet då jag gick ut för att ringa Harry.
"Sis!", svarade Harry nästan efter andra signalen.
"Hey, I just wanted to say that everything's fine between me and Liam now", jag stängde dörren försiktigt bakom mig och gick ut och satte mig på balkongen. En lätt sommarbris svepte över mina ben och jag kunde se hur solen gick ner över hustaken.
"Great! Glad to hear that! So he will be at the airport tomorrow, right?", skrattade Harry lite nervöst. Jag log. Trodde han verkligen att Liam skulle missa en tour?
"Of cours, Harry! He won't miss it! But I gotta go back to bed now. Miss you", sa jag.
"Miss you too", Harry la på och jag gick in. Det hade blivit lite kallt i rummet så jag la mig ner i sängen och väntade in Liam. Plötsligt kände jag hur sängen sjönk ner och Liam la sina armar om min rygg. Hans kropp låg tätt intill min och hans andetag var varma mot min hals.
"Don't you dare leave me again, Liam Payne!", sa jag trött. Det tog någon minut innan hans läppar snuddade vid min hals.
"I think I can keep that promise to you. I love you. A lot!", jag log lite för mig själv och det tog inte många sekunder innan jag somnade med Liam tätt intill mig.
Kapitel 52! Nu börjar det dra i hop sig :) Snart har vi ett slut på den här novellen - tyvärr :/
Kommentarer
Postat av: Lilith
Loove it!!! Meer! Nuu! xx
Postat av: Jojo
Love love :D du skriver så himla bra !!!
Postat av: Emelia Selin
Du är galet bra!!! Älskar storyn massor men det som gör den extra bra är att du är så otroligt duktig på att skriva, både svenska och engelska!!!! Gaaaaah såååå braaaa!!! :D:D<3
Postat av: Louise
sååå braaaa! vill aldrig att det ska ta slut!
Postat av: Linnea
Jo, du började skriva på en ny novell (I WANTED WORDS BUT ALL I HEARD WAS NOTHING) men sen fortsatte du aldrig. Varför inte?, den verkade jätte bra och jag skulle gärna vilja läsa mer! :)
Svar:
lillanovellen.blogg.se
Trackback